När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9).
Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på att upphandla och följa upp ungdomsvård (bland annat HVB-hem) än andra.
Vi har tidigare studerat äldreomsorgen och skolan, två områden som i förhållande till individ- och familjeomsorgen är ganska väl genomlysta. Kan man göra samma sak med ungdomsvården och då särskilt HVB-hemmen?
HVB handlas ofta upp av små kommuner, som vi misstänker har rätt begränsade möjligheter att bedöma de externa aktörernas kvalitet? Med detta inte sagt att stora kommuner är bättre. Eller att det fungerar bättre i kommunernas egen regi. Tyvärr är HVB-hemmen en verksamhet där systematisk uppföljning och styrning lyser med sin frånvaro.
Det är tråkigt att behöva konstatera det, för det finns faktiskt aktörer som arbetar enligt vedertagna program och med vetenskapliga metoder. När vi konstaterar att HVB inte fungerar väl spiller kritiken över på dessa seriösa utförare.
Själv deltog jag på ett seminarium i Almedalen som arrangerats av Utfallsfonden och som handlade om hur man kan skapa drivkrafter för att arbeta mer målinriktat. Eldsjälarna som arbetar med barn- och ungdomsvård kämpar dock i motvind. För nyligen kom Polisen med en rapport där man konstaterade att minst 12 HVB-hem kontrolleras av kriminella aktörer.
Då vaknade i alla fall Sveriges Television. För i dag presenterade man nyheten att Sveriges kommuner under 2023 betalat ut 200 miljoner till just dessa kriminella HVB-aktörer.
Men det krävs ännu mer genomlysning. Vi har en del idéer om hur sektorn ska kunna granskas ytterligare och vi bloggade om detta för tre veckor sedan. Kommissionen kommer att återkomma i frågan.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.