Äldreomsorgens produktivitet varierar mycket

Ä

När Rådet för kommunalekonomiska analyser (RKA) jämför olika kommuners effektivitet i äldreomsorgen framgår att det finns stora och oförklarade skillnader. Nynäshamn har 24 procent högre produktivitet än snittet och Bjurholm har 26 procent lägre produktivitet än snittet.

Av detta drar vi inte nödvändigtvis slutsatsen att Nynäshamn är bättre än Bjurholm på att bedriva omsorg – med det är intressant att vi inte enkelt kan förklara kostnadsskillnaderna med hjälp av den information om kommunernas struktur som vi har tillgång till.

RKA utgår vid strukturjusteringen från det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Detta system behöver givetvis inte vara någon absolut sanning, men det bör noteras att det politiska syftet med kostnadsutjämningen är att ge kommunerna likvärdiga förutsättningar för att producera äldreomsorg av en given kvalitet.

Det är samtidigt uppenbart att produktiviteten varierar betydligt mer än kommunernas skattekraftsjusterade skattesatser. Och med tanke på att även kvaliteten varierar betydligt mindre än produktionskostnaderna ställs naturligt nog frågan:

Om kommunerna har ungefärligen lika hög kvalitet, ungefär lika hög skatt, samma strukturjusterade resurstillgång – men samtidigt en mycket stor variation i strukturjusterade kostnader – fungerar då systemet verkligen som det var tänkt?

Troligen finns det mer än objektiva kriterier som påverkar valet av vilka faktorer som ska ingå i kostnadsutjämningen. Ytterst är kostnadsutjämningen en politisk produkt och ett resultat att politiska maktförhållanden och kompromisser. Glappet mellan teori och verklighet är – sett i det perspektivet – kanske inte en så stor gåta.

De stora produktivitetsskillnaderna bör därför betraktas som en utgångspunkt för nya hypoteser. Är det sättet att bedriva omsorgen som är förklaringen, eller finns det skillnader i hur kommunerna prioriterar olika delar av omsorgen? Finns det trots (eller på grund av) utjämningen systematiska geografiska skillnader i resurstillgång? Och givet skillnaderna – är det nödvändigtvis av ondo att prioriteringar och produktivitet varierar, eller är friheten att välja arbetssätt en förutsättning för att kommunerna ska utvecklas positivt?

av M L