När Rådet för kommunalekonomiska analyser (RKA) jämför olika kommuners effektivitet i äldreomsorgen framgår att det finns stora och oförklarade skillnader. Nynäshamn har 24 procent högre produktivitet än snittet och Bjurholm har 26 procent lägre produktivitet än snittet.
Av detta drar vi inte nödvändigtvis slutsatsen att Nynäshamn är bättre än Bjurholm på att bedriva omsorg – med det är intressant att vi inte enkelt kan förklara kostnadsskillnaderna med hjälp av den information om kommunernas struktur som vi har tillgång till.
RKA utgår vid strukturjusteringen från det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Detta system behöver givetvis inte vara någon absolut sanning, men det bör noteras att det politiska syftet med kostnadsutjämningen är att ge kommunerna likvärdiga förutsättningar för att producera äldreomsorg av en given kvalitet.
Det är samtidigt uppenbart att produktiviteten varierar betydligt mer än kommunernas skattekraftsjusterade skattesatser. Och med tanke på att även kvaliteten varierar betydligt mindre än produktionskostnaderna ställs naturligt nog frågan:
Om kommunerna har ungefärligen lika hög kvalitet, ungefär lika hög skatt, samma strukturjusterade resurstillgång – men samtidigt en mycket stor variation i strukturjusterade kostnader – fungerar då systemet verkligen som det var tänkt?
Troligen finns det mer än objektiva kriterier som påverkar valet av vilka faktorer som ska ingå i kostnadsutjämningen. Ytterst är kostnadsutjämningen en politisk produkt och ett resultat att politiska maktförhållanden och kompromisser. Glappet mellan teori och verklighet är – sett i det perspektivet – kanske inte en så stor gåta.
De stora produktivitetsskillnaderna bör därför betraktas som en utgångspunkt för nya hypoteser. Är det sättet att bedriva omsorgen som är förklaringen, eller finns det skillnader i hur kommunerna prioriterar olika delar av omsorgen? Finns det trots (eller på grund av) utjämningen systematiska geografiska skillnader i resurstillgång? Och givet skillnaderna – är det nödvändigtvis av ondo att prioriteringar och produktivitet varierar, eller är friheten att välja arbetssätt en förutsättning för att kommunerna ska utvecklas positivt?
Regeringen är i färd med att organisera om svensk sjukvård. Forskare tittat på länder som varit framgångsrika. Vad kan vi i Sverige inspireras av? I Tidöavtalet står det att en utredning ska titta på om sjukvården ska hanteras nationellt i stället för i regionerna. Syfte är ”… att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges […]
Kristdemokraternas profilfråga i valrörelsen kommer ånyo att vara vårdrelaterad. Skippa regionerna. Låt kommunerna ta hand om primärvården och staten om specialistvården. Tanken är att ett litet parti här kan gå snabbare fram eftersom de inte har så många regionpolitiker att ta hänsyn till. När partiordföranden Ebba Busch talar om vården vid ett lunchmöte tisdagen efter påsk […]
Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år. Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. […]
Enligt en enkät från Nätverket mot cancer har mer än hälften av de som upptäcks ha cancer haft symptom mer än två månader. En tredjedel sökte vård inom en månad. Fyra av tio inledde behandling fem månader eller senare efter de första symptomen. För tre av tio krävdes mer än tre besök innan remiss skrevs. Tillgänglighet och kvalitet […]
Ett sätt att utveckla och förbättra effektiviteten i exempelvis sjukvården är att lära och ta intryck av andra länder. Det enda skälet att inte göra det vore om vi var fullt övertygade om att den svenska vården är världens bästa och att vi intet kan lära av andra. En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta, Mattias […]
Kristianstadsbladet skriver att vindkraftsproducenter i framtiden kan få betalt för att *inte* producera el. Det kan förstås tyckas märkligt att staten betalar någon för att *inte* producera el – det normala är ju att man får betalt för att producera el. Men bakgrunden är att vindkraften numera utgör en så stor del av energimixen att det blir […]
I en rapport från försäkringsbolaget Skandia konstateras att psykisk ohälsa står för närmare hälften av alla sjukskrivningar. Det samlade sjuktalet har varierat kraftigt sedan år 2000. Från att ha ökat explosionsartat i början av 2000-talet gjorde sjukförsäkringsreformen 2008 att siffrorna började falla. Men policyförändringar vid Försäkringskassan ledde därefter till att talen började öka igen. Runt […]
OECD visar att sambandet mellan resurser och förekomsten av väntetider i ett sjukvårdssystem är svagt. Bland länder som har långa väntetider finns såväl länder som har många läkare per invånare som länder som har relativt få läkare per invånare. Analysen är från 2013, men lite har antagligen förändrats sedan dess. En förklaring till att det ser ut som […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024